Mannen av börd & kvinnan av folket (1913: Schwartz))

Marie Sophie Schwartz: Mannen av börd och kvinnan av folket

JAG SÄLJER TVÅ OLIKA UPPSÄTTNINGAR AV SAMMA ROMAN: EN PRIVATINBUNDEN VERSION OCH EN SOM BESTÅR AV TVÅ HÄFTEN. KÖPAREN FÅR FRITT VÄLJA VILKENDERA HEN VILL HA.

• Åhlen & Åkerlunds förlag, 1913:
• Två bundna volymer med mjuka pärmar i Serien: Den svenska romanlitteraturens allra främsta alster som 25-öres böcker ELLER ett privatinbundet band med hårda pärmar som innahåller de båda delarna av romanen: båda har samma sidantal: 160 + 160 sidor =320 sidor
• Volymerna med mjuka pärmar: Pärmarna är lite slitna och kantstötta och delvis stödda med papperslappar limmade på strategiska platser på insidorna av pärmarna. Några lagade revor nertill i pärmarnas ryggdelar. Gammalt ägarnamn på försättsbladen.
• Med hård pärm. I gott skick. En liten brun fläck på bakpärmen.
• GÖR SÅ HÄR: Klicka Osta = Köp, så får du ett automatiskt mejl från huutonet. Där hittar du säljarens epostadress och kontonummer. Meddela säljaren vilken version av romanen du vill köpa, en inbundna eller den oinbundna i två häften. Betala boken + fraktkostnaderna 4 euro som brev inom Finland eller be säljaren om räkning. Om du beställer flera objekt av samma säljare kan du vänta med att belala tills hela paketets innehåll är klart. Meddela säljaren vad paketet ska innehålla så skickar hen en räkning mejl.
• Postpaket till Åland är dyrare än paket inom övriga Finland. T.ex. 7 euros paket till finska fastlandet kostar motsvaras av ca 12 euros postpaket till Åland eller 11 euros matkahuolto-paket till Mariehamn. Fråga säljaren om fraktkostnader utanför Finland.

Triangeldrama med hämndtema från 1800-talet. Inte så rosenrött romantiskt som det låter alltså...

Den svenska författarinnan Marie Sophie Schwartz (1819-1894) var en av 1800-talets riktiga bästsäljare. Hennes många böcker översattes rikligt. Till produktionen hör exempelvis ”En fåfäng mans hustru” (1857), ”Mannen af börd och qvinnan af folket” (1858) och ”Alma eller De moderna äktenskapen” (1860).

Ur recension av Moa Holmqvist:

Om den där svenskläraren som prackade på dig klassiker i gymnasiet hade vetat vem Schwartz var så hade hon eller han säkert kunnat argumentera väldigt övertygande emot att du skulle läsa Mannen av börd och kvinnan av folket. Troligen hade hon eller han sagt någonting om populärlitteraturens ytliga karaktärer och banalitet. Helt säkert också: "Ett säkert tecken på kvalitet är tidlöshet. Marie Sophie Schwartz böcker har helt enkelt inte så mycket att säga oss idag."

Det kommer säkert inte som en chock för dig, men det kan vara värt att påtala i alla fall: din gymnasielärare visste inte vad hon eller han pratade om alla gånger. Jag tänker inte gå närmare in på vilken underlig och ologisk beteckning "populärlitteratur" är, utan nöjer mig med att säga att den är underlig och ologisk, och att de egenskaper man tillskriver den litteratur som man bestämt sig för att kalla för populärlitteratur dessutom är ingenting mindre än felaktiga. Har man läst en så har man läst alla, säger folk, och eftersom böckerna är så ytliga och tidsbundna så är det alldeles outhärdligt att läsa dem om de är äldre än ett halvår.

Men banne mig om det ligger någonting i det där. Jag tycker verkligen inte att Mannen av börd och kvinnan av folket är en tråkig bok. Jag har heller aldrig förstått varför teman som kärlek, hat och hämnd (bara för att nämna några exempel) är odödliga när vissa författare skriver om dem, men tvärtom tidsbundna när andra gör det.

[...]

Dessutom lämpar sig en föreläsning om fördomarna mot populärlitteratur särskilt väl just här. Mannen av börd och kvinnan av folket handlar nämligen på sätt och vis om samma sak (fast ändå helt annorlunda): om att göra sig av med gamla fördomar och istället låta förnuftet råda.

Boken inleds med melodramatik av bästa sort: den oansenliga flickan Elin dyrkar sin stolte, icke-adlige far, som är hopplöst svartsjuk på sin hustru, som bedrar honom med den bördsstolte greve Herman Romarhjärta, vilken i sin tur är föremål för Elins heta ungflicksförälskelse. Fadern har hotat Elin att skjuta både sig själv och Herman om han får reda på att hustrun är otrogen, och när ett avslöjande av förhållandet mellan styvmodern och Herman är nära ser Elin ingen annan råd än att låtsas som om hon är den som smusslat med Herman. Genom att ta på sig styvmoderns skuld räddar hon alltså sin far och den man hon i hemlighet älskar ur fördärvet. Men får hon någon tacksamhet för det kanske? Nej då, fadern förskjuter Elin och tvingar greve Herman, som anser henne långt under sin adliga värdighet, att gifta sig med henne. Herman överger henne direkt efter vigseln och hon står ensam utan varken far, make eller heder. Detta är upptakten.

Bokens verkliga handling börjar tio år senare. Nu är det dags för den stolte greve Herman att kräla i stoftet och vinna syndernas, och Elins, förlåtelse för allt han har ställt till med. Det är till viss del fråga om en slags uppfostringsroman – där Hermans fördomsfulla idéer ska motbevisas och han själv tvingas till omvärdering – men ett nästan tydligare tema i boken är hämnd. Den som ska återuppfostra Herman är nämligen den rika amerikanskan Stefana Stephensen, som å Elins vägnar ska "tvinga greve Romarhjärta erkänna, ett ärvd ära är ingen ära."

Herman, som blivit utblottad under de år som har gått, tvingas först sälja sin fädernesgård till Stefana, som okänslig för allt vad adel heter bryskt tar ner hans gamla familjeporträtt ("För mig utgör de blott en samling av skräp") och gör sig av med de antika möblerna ("de är mig vidriga; de talar om en tid av förtryck, som är mig förhatlig"). För att undkomma konkurs måste han dessutom ta anställning på gården, som Stefanas underlydande. Det fortsätter i samma stil. Herman förnedras och kommer att hysa en slags hatkärlek till Stefana – för var han än går och vilka olyckor som än drabbar honom så står hon där, med ett alltid lika ljuvt leende och talar om arbetets välsignelse och adelns dumhet. Hon är förstås snygg som jag vet inte vad, och Herman faller till slut motvilligt pladask för hennes behag och knivskarpa argument...

hakusanat: populärlitteratur från 1800-talet kvinnans ställning adel och bönder fattiga och rika kärlek och hat hämn 1800-luku