Haldón Brattström: Vägen genom Haldón (uppväxtskildring)

Gunilla Haldón Brattström: Vägen genom Haldón

• Författarförlaget, 1978: inbunden bok, kartonnage, 210 sidor, illustrerad av författaren
• I gott skick, men sista sidan i boken har fastnad i prämens insida och rivit bort en liten bit av ytan.
• PRIS: 0,50 euro + frakt 4,50 euro som brev inom Finland och Åland = 5 euro
• GÖR SÅ HÄR: Klicka Osta = Köp, så får du ett automatiskt mejl från huutonet. Där hittar du säljarens epostadress och kontonummer. Betala boken/tidningen + fraktkostnaderna eller be säljaren om räkning. Om du beställer flera objekt av samma säljare kan du vänta med att betala tills hela paketets innehåll är klart. Meddela säljaren vad paketet ska innehålla så skickar hen en räkning mejl.
• Postpaket till Åland är dyrare än paket inom övriga Finland. T.ex. 7 euros paket till finska fastlandet kostar motsvaras av ca 12 euros postpaket till Åland eller 11 euros matkahuolto-paket till Mariehamn. Fråga säljaren om fraktkostnader utanför Finland..

Boken ingick i en serie vars författare var personer som hade viktiga saker att berätta utan att ha skrivandet till sitt yrke.

Vägen idenom Haldón handlar om en svår uppväxt som trots allt blir ett positivt dokument om den aviga vägens människovärdighet där till slut också själva psykosen kan fungera som väg.

Huvudpersonens barndom präglas av rädsla för en sadistisk mor och en ofta likgiltig far. Det är överlevnad som gäller för lilla Gunilla och överlevnaden kräver att hon blir allt mera inåtvänd och att hela hennes känslighet och hennes fantasi skapar en mytologisk verklighet som går att hantera...

Mamma berättade under åren för sina vänner hur roligt det var att få mig rädd. Mitt ansikte blev så komiskt och min andning som efter en chock från isvatten. Jag drog häftigt efter andan, ögonbrynen for upp till hårfästet, så ögonen stod runda som klot. Näsborrarna vidgades till en liggande rektange, ovanför vilken min korta överlöpp syntes. Den hade jag ärvt efter pappa och den såg nu komiskt uppdragen ut. Kattens studier av en råttas skräck.

Det värsta som kan hända ett barn är att vara hänvisad till att söka hjälp av en vuxen som plågar och skrämmer barnet från vettet och som storskrattar rätt in i barnets vidöppna nöd. Tvingar vi nånsin en råtta att sköa hjälp hos katten mot katten? (s. 17)

Jag var fem år då vi flyttade till Finland, och jag har ett svagt minne av att jag drog in i Helsingfors, sittandes på flaket till en av firmans lastbilar. [...] Tills kriget bröt ut bodde vi i hörnet av Boulevarden och Albertsgatan. Vår ingång var från Albertsgatan. I våningen över oss bodde en vänlig röst med sina två svartvita fågelhundar. Då jag ibland mötte rösten med sina hunder i trappan, kunde jag aldrig se vems den var. Hundarna var så höga att dom slutade först ovanför mitt huvud. Rösten tillhörde en dam och gav mig leenden gentemot livet. Trots trängseln varje gång i trappan.

I nedre botten låg Gustavssons butik där jag ibland gick in för att få känna goda luker och även samtidigt få en karamell till musiken från vänliga röster. En musik som blandades och passade ihop med kropparnas röreser där inne. Mamma tyckte mycket om punschpraliner med små sockerkorn på. Då kriget tog dom ifrån henne, minns jag hennes saknad som stor och som en form av sorg. [...]

I vår matsal fannas alltid ett stort fat med bananer. Det stod på ett rullbord alldeles till vänster om dörren till vardagsrummet. Att jag minns fatet så väl beror på att den försvann eller tömdes av kriget. Det fylldes aldrig mer. Ett tomt fat kom att för mig innebära krig.

Ännu en dörr ledde till vardagsrummet. Den hade stora rutor av glas som fanns i hallen. När jag nu ur minnet står och ser in genom den dören fylls jag av obehag utan att veta varför då parketten och rummet lyser varmt av sol. Kan det vara att det inte finns någon där? Att någon istället finns...? Det är lugnet före en storm som ska visa mig att jag inte bör finnas till. Där ska snart hända något kusligt. Just då jag aningslöst skrattande upptäckt att solen kan göra ett rum så levande att man ser hur parketten vilar i ett skimmer som vore det av guld, kommer jag att börja doman undan... (s. 79-80)

sökord: biografier memoarer barndomsminnen barndomsskildringar barn barndomstrauman psykisk ohälsa sexuellt missbruk av barn våld mot barn aga psykologiska romaner självbiografiska romaner